En Dag På Stranden

Kedje-sms

Fick häromdagen ett sk kedje-sms från min vän Malin. Jag vet ju att sånt där bara är trams, men ändå kan jag oftast inte låta bli. De avslutas ju oftast med att man ska skicka dem vidare, annars blabla bla....och då tänker man att det kanske är bäst att göra det - för sin egen karmas skull , eller nåt....Malin avskyr ju verkligen sånt där, så jag tänkte att om hon skickar det vidare så är det ALLVAR!! Det löd så här:

Kära Gud, kvinnan som läser det här sms:et är vacker, fräsig och stark. Jag älskar henne. Hjälp henne att leva sitt liv till fullo, stöd henne när hon behöver Dig som mest. Låt henne veta att när hon vandrar med Dig kommer hon alltid att vara säker. JAG ÄLSKAR DIG, "syster"! Nu börjar tiden räknas ner! Om 9-minuter kommer något att hända som kommer att göra dig lycklig. Men du måste först berätta för 9 "systrar" att du älskar dem.......

Ja, ganska serious shit, alltså.....Tänkte att nu - NU är det allvar!! Började omedelbart sms:a alla vänner...Minutrarna gick....Väntar....och väntar.....-Men inget händer! Efter en stund sms:ade jag tillbaka till Malin....

Jag: Vad är det som ska hända, egentligen...??
Hon: Inte vet jag.....Det är ju bara dumma kedjebrev. Brukar inte skicka vidare men gjorde ett undantag.
Jag: Trodde kanske det skulle komma ett sms till efter en stund....

Så var det med det...Inte ett skit hände!! Men det visste man ju egentligen redan...Nä, hädanefter kommer jag också att dissa sådana där sms!! Nej, tacka vet jag sådana där roliga sms som man kan få ibland, som t.ex detta:

Bästa sättet att uppnå inre frid är att göra klart alla saker du har påbörjat. Så jag bestämde mig för att se mig omkring här hemma om det var något som inte var klart.....Så nu har jag tagit resten på rödvinsflaskan, Baileysen, de sista 14 ölen i backen, Kahluan, resten av Stesolidburken, Valiumkartan, en chokladkartong och de sista 8 lyckopillerna. Du ANAR INTE hur BRA jag mår!!! Snacka om inre frid! Men jag förstår inte varför polisen vill ha ner mig från taket nu? Så med polisen hängande i takrännan på väg upp, så tar jag tillfället i akt och önskar dig en riktigt GLAD SOMMAR!!

Sådana sms är ju iaf kul att få - eller vad säger ni?? Mors!!

Nya familjemedlemmar!

Jaa, vad gör man i detta schizofrena vädret?? Vädret går ju inte alls att lita på - och det är svårt att planera! Igår eftermiddag tog vi oss i alla fall en cykeltur till Zoo-källaren. Sist vi var där så låg Edvin i magen!! Så det var ett tag sedan....Har varit utan lysrör en längre tid, så jag passade på att införskaffa ett nytt. Edvin älskar våra fiskar - satt tidigt i babysittern och guppade och beundrade dem...Så detta var ju paradiset - massor med fiskar!! Akvariet har väl inte varit prio ett på länge - hade bara 4 st fiskar kvar nu....Så vi köpte 6 st nya!! Hade glömt hur fint det är med ett fungerande lysrör....Dock lite svårt att fota något som rör sig....Men fint blev det iaf!!

Mors!!

Åååhh...vad mysigt!!

Detta är min vän Malins kattungar! De är ju SÅÅÅ söta!! Jag är en riktig kattälskare....Blir alldeles sjuk in i själen när jag ser sådana här godingar! Just nu är de så där perfekta - nyligen öppnat ögonen och kan fortfarande inte klara sig själva....Man blir nästan lite avis på kattmamman - att få ligga där och vältra sig bland alla dessa småttingar, mmmm.....Titta & njut! Tjingeling!

CYKELKRASCH!!

Syns inte så bra på bilden, men det såg faktiskt värre ut!!

Igår em passade vi på att cykla iväg och handla lite. Skönt att kunna röra på sig utan att svettas ihjäl.....På hemvägen var jag tvungen att skälla lite på Anton som höll på och sick-sacka framför mig med cykeln. Jag sa att han inte får slarva i trafiken, för det kan så lätt hända något. Hade knappt hunnit säga det, förrän vi skulle svänga av in på en annan gata - då Anton plötsligt svänger ut och rakt in i mitt framdäck. Jag tappade balansen och föll och fastnade med benet mellan min och hans cykel. Under fallet höll jag krampaktigt fast i cykeln för att inte tappa taget om den med medföljande Edvin...Visst, han sitter fast och han har cykelhjälm - men ändå....Jag lyckades hålla såpass att cykeln aldrig slog till marken, så han reagerade inte ens. Anton slog sig heller inte, som tur var! Men själv slog jag mig nåt så förbaskat....Det gjorde så ont i foten så jag var tvungen att böja huvudet neråt för jag kände mig både svimfärdig och illamående. Efter att ha återhämtat mig någorlunda cyklade vi vidare. Men vi kom inte så långt.....Det gjorde så ont så jag sa till Anton att vi måste stanna! Nu fick jag syn på att jag blödde strax ovanför ankeln. Det såg jag inte tidigare. Hade bara sett två ytliga skrapor mitt på foten. Jag hade en fotlänk på mig, och den hade slagits in i benet på mig. Nu började jag må riktigt dåligt....Det började tjuta i huvudet och jag började se suddigt. Fick böja huvudet neråt samtidigt som jag famlade efter remmarna på Edvins cykelstol. Min enda tanke var att han inte kunde sitta där ifall jag svimmade....Fick till slut ner honom och jag fick sätta mig ner på knä med huvudet neråt. Jag höll i Edvin så att han inte skulle springa ut i gatan. Jag kände att detta klarar jag inte....Fick tag på min mobil. David var på motorcross-VM i Uddevalla, så honom var det ju ingen ide´ att ringa...Som tur var befann jag mig bara några hundra meter ifrån mammas hus. Ringde henne och hon svarade - hon var hemma! Jag orkade knappt prata utan förklarade enstavigt var jag var, och att jag slagit mig. Det tog nog bara någon minut innan hon kom. Barnen hade hållt sig lugna under tiden - men nu förstod nog Edvin att mamma inte var helt ok. Mamma fick ta honom och jag var tvungen att lägga mig ner på gatan...Då började han gråta, skrutten....Mamma hade tagit med en vattenflaska och en linnehandduk. Hela huvudet snurrade och jag började kallsvettas som en tok...Mamma hällde vatten i huvudet på mig, och så skjölde hon av benet för att kunna se hur det såg ut, sedan knöt hon handduken om det. Det tog en bra stund innan jag klarade av att ens sätta mig upp. Mamma hade ringt David och berättat vad som hänt, och han skulle komma så fort han kunde. Efter ett tag klarade jag iaf av att linka hem till mamma. Foten var helt blåsvart längs hela sidan ända bak till hälen!!

Såhär ser den ut idag...inte så farligt, ändå!

Det har läkt ihop bra under natten - på bilden ser det ju hyfsat ut, men såret är inte särskilt fint. Det är väldigt trasigt, och det rinner var ur det...Får hoppas att det inte blir inflammation i det bara!!

Ja, många tankar hann snurra i skallen - tänk om.... Det var tur i oturen att det gick så bra som det gjorde! Lite halt och lytt är jag - men annars ok!! See You!

Kalas hela dagen lång....

Igår fyllde Anton 6 år! Det var i svettigaste laget att ställa till med kalas - men vad gör man inte...Vi fick röja upp så gott det gick i vår renoveringsröra, det var ju ändå våra närmaste som skulle komma, och de vet ju hur vi har det just nu! Det var inte så många som kunde komma ändå - Mamma, syster Julia med dotter Josefin, Malin och småtjejerna Elin & Alice.

Farmor kommer ifrån Nynäshamn nu på Fredag och grattar. Sedan ska vi träffa barnens kusiner i Kungälv på Lördag. Men vi hade väldigt trevligt ändå. Efter kalaset bestämde vi träff med Malin för att åka ner till roddklubben och bada! Det var verkligen välbehövligt....

Vi var där nere tills klockan var närmare 19.00. Då började vi bli hungriga. Kom på att vi lika gärna kunde fortsätta kvällen tillsammans(Malins Tomas var bortrest), så vi beslutade oss för att åka och ta en pizza. Malins näst äldsta dotter Sanna och hennes pojkvän Kristoffer gjorde oss sällskap också.

Himla mysigt och trevligt hade vi - hela dagen lång! Efteråt lekte barnen i en lekpark som låg i närheten. Men när klockan drog mot 20.30 började Edvin strejka - nu var han trött! Anton var nöjd med sin dag - och dagen gick väldigt fort! Den gör ju det när man har roligt, sägs det....På återseende!

Solstingeling.....

Klart att man är tacksam att man fått så fint väder på semestern, men....det ÄR faktiskt lite kämpigt när det varit konstant stekhett i 1,5 vecka nu...Vissa dagar har man runt em känt sig lätt knasig....solsting, typ! Och man kan tröttna på sol och bad också, när det är det enda man orkat göra! Ibland blir det nästan mer besvär än nöje när man ska masa sig iväg med ungarna och något krånglar - man kan ju absolut inte glömma något viktigt när man har en 1-åring med sig!!

Edvin tappar lätt humöret i värmen.....

Edvin är tyvärr en riktig badkruka, så det är inte så lätt att ha med honom till stranden. Idag har jag "tvångsbadat" honom (inte så farligt som det låter!) doppade honom upp till midjan, för att han skulle få svalka av sig lite - han förstår ju inte sitt eget bästa.....

Nej, man skulle faktiskt behöva en brejk på ett par dagar....Så man hinner och orkar med alla måsten som städ, tvätt mm som jag faktiskt struntar i just nu - för jag orkar inte!! Men, som sagt, man får ju vara glad att det blivit sommar!! So long!