Livet i sjuhundra blås....

I natt har jag suttit upp och sovit. Japp...mot sänggaveln, uppallad med kuddar. Var det skönt? Nope....Varför?? För att Edvin vaknade 00.15 och var megasnorig och vägrade ligga ner. Han fick nässpray, men han skulle inte ligga i alla fall...Så jag fick sitta upp med honom i knät liggandes på bröstet...När klockan ringde 6.30 i morse var jag så trött så jag fattade ingenting. Hade stängt av den och somnat om...Vaknade med ett ryck 7.30! Shit! Bråttom!! Anton skulle till dagis och Edvin skulle vara på BVC kl. 9.00. Som tur var sa hon att vi kunde komma när som helst, för hon hade inga inbokade besök. Vi var där ca 9.30! Vägning & mätning å det gamla vanliga. Att jag lyckats få i honom gröt den senaste tiden hade gett utdelning. Hade gått upp ca ett halvt kg senaste månaden. Pratade lite allmänt och kom in på att han verkar vara typen som gillar när det händer saker omkring honom! Hon sa att det är ju tur att han har en mamma som är så allert!! (Yeah, right - tänkte jag i mitt stilla sinne...) Höll på att säga att man inte har så mycket annat val när livet ständigt går i sjuhundra blås....!Sömnbrist som man botar med för mycket kaffe så att man känner sig som att man skulle kunna springa på väggar och tak (ungefär som pippin i kalle Anka) Arapappapapappapapa-dia....! Det går ju liksom inte att slöa hur man än bär sig åt. Speedad av livet, liksom! Hade nattat Edvin för kvällen - men nu är han vaken igen...inte sova - onödigt...Får väl se hur det blir med sovandet i natt...So long!